Göteborgs Södra Skärgård 2016

Under sensommaren 2013 arrangerade föreningen Brännö Lagård en guidad visning av Känsö. Då Känsö är ett skyddat militärområde kan det bli långt mellan besöken då det behövs speciella tillstånd för att ens gå iland. Här är några bilder från denna visning för alla som inte varit här på ett tag. Vår ytterst kunnige och trevliga guide var Jan Berner. (Klicka på bilderna så får du upp dem i fullformat.)

PausePlayPlayPrev|NextShow thumbnailsHide thumbnailsFullscreen

Karantänsanläggningens centrala byggnad var själva Pestsjukhuset. Via en tunnel under byggnaden kunde en eventuell insjuknad patien hissas upp direkt ur en båt, in i ett steriliserat rum där kläderna klipptes av och brändes. Patienten tvättades därefter med ättika och flyttades därefter inom 24 timmar in i ännu ett nytt, steriliserat, rum. Ideerna om hygienens betydelse och samband med sjukdomar som praktiserades här var nya och banbrytande.

Känsö är idag en militär utbildningsanläggning

Chefshuset på Känsö, vitmålad fasad mot sjösidan

Chefshusets tympanonfält i träklassicism från 1800-talets början.

I klipphällarna finns grova järnringar infästa för tillägning av fartyg satta i karantän

Batteriet på Känsö fanns för att man skulle visa att man kunde sätta makt bakom orden. De ursprungliga pjäserna är nu borttagna och på platsen ligger några bärgade troligen Ryska kanoner från den förlista före detta Ostindiefararen Louvisa Ulrica.

Chefshusets fasad som vätter mot land, är rödmålad. Varför det gjordes så här är lite oklart men dels var vitt dyrare, så man kan ha velat skryta lite mot sjösidan medan man var ekonomisk, mot land. En annan aspekt är att en vit fasad är lättare att se i mörket, så husets vita fasad tjänade även som ett bra sjömärke vid en tid då varje form av belysning var sällsynt.

Kyrkogården på Känsö är inte bara en idyllisk plats utan här finns verkligen människor begravda.

Kyrkogården på Känsö.

Kyrkogårdsgrinden.

Kyrkogården är omgärdad av en stenmur.

I en sänka på mitten av ön, mellan karantänsanläggningen och en vik vättande mot väster ligger en bit tidigare uppodlad mark som under beredskapstiden hyste en dansbana och som idag används som en fotbollsplan.

Från dansbaneviken skymtar man det gamla lusthuset, byggt för befälens avkoppling och kanske för att på plats kunna avnjuta resultatet av årens odlarmöd.

Lusthuset på Känsö. Även detta har fått sin viktigaste fasad målad i oljefärg medan här, vätter de rödmålade sidorna mot havet.

Dörr och fönsterparti på Känsö Lusthus. På klipphällen har stationsföreståndare Jacob Forsell signerat hela naturen, med viss rätt, sedan han låtit plantera över 5,000 träd.

Nyklassicismen avspeglas även på denna fasad. I sak anlade faktiskt Jacob Forsell här en ganska storslagen Brittisk Trädgård med lusthus och allt.

Även IHH ( J. H Hallström) ansåg sig hava viss rätt att signera en annan sten. Det lär finnas fler signaturer inhuggna på andra håll.

Blått hallon. Känsö är något av ett botaniskt paradis som hyser flera sällsynta arter. Här har under årens lopp gjort åtminstone tre botaniska inventeringar.

Matroskasernen

Matsalen sedd från Chefshusets gård. I bakgrunden skymtar stenkällaren.

Parloiren i Känsö hamn. En fullständigt unik byggnad. Den uppfördes för att intagna skulle kunna samtala med gäster utan att karantänen skulle brytas.

Här på den västra sidan gick de intagna in.

Dörren skulle vara stängd så att osund luft inte skulle kunna föras över från de intagnas sida till besökarnas.

Den lilla byggnaden avdelades på mitten av två järngaller med en meters mellanrum. Mellan gallren fanns en ränna där renande svavel kunde hållas brinnande för att rena smittande ämnen. Med tanke på hur obehagligt brinnande svavel luktar, borde detta även ha bidragit till att öka avstånded mellan de samtalande.

Genomo två luckor i de avgränsande järngallren kunde dokument och annat överlämnas genom röken från rännan.

Själva karantänsanläggningen byggdes på rustbäddar tvärsöver en grund vik på öns norra sida.

Rydells krog.

Stenkällaren.

Detalj från stenkällarens vägg. Uppenbarligen hålls dessa ihop av genomgående spännband.

Känsö torn, sett från hamnen.

Nära anläggningen, men på andra sidan av en gammal överfylld grumsbassäng från sillepoken, ligger tunnbindareverkstaden. Byggnaden är öns äldsta och fanns innan karantänsanläggningen kom till.

Tunnbindareverkstaden är öns äldsta byggnad. Tunnorna som gjordes här, var för sill.

Känsö Torn är ett välkänt riktmärke i Södra skärgården och syns på långt håll. Det är en krävande promenad upp till det men utsikten är väl värd ansträngningen.

Torndörren.

Utsikten är belöningen efter den långa klättringen upp till tornet.

Karantänsanläggning sedd från Känsö torn.

Den stora gräsplan som idag finns i anläggningens mitt och där erbjuder skön avkoppling var ursprungligen en grumsbassäng där avfall från sillepokens trankokeri tippades för att inte förorena vattnet - och skrämma bort sillen. Att fylla igen den måste ha varit en av karantänsmästarens allra första åtgärder.

Detta är diagram direkt från vårt webhotells server. Det visar antalet hämtade filer per vecka från styrso.info sedan maj 2010 för tre år sedan. Det visar en dramatisk ökning under det senaste året, speciellt under sommarveckorna.

Den högsta stapeln nedan är innevarande vecka (31) 2013.

Besöksstatistik direkt från vår server, vecka 31, 2013.

Hemsidebesök under juli 2013

Den här tabellen visar att antalet besök på styrso.info under Juli 2013 var över 16,000 och antalet unika besökarna, var mer än 2,500 per vecka. Detta visar också att av de tiotusen unika besökare var det många som återkom ytterligare 6,000 gånger under månaden vilket ju är ett gott betyg.

Hemsidebesök på styrso.info under Juli, 2013

Med de nya kolfiberfärjorna som dessutom inte tar extra betalt utöver kollektivavgiften har ett besök i Södra Skärgården blivit ett allt mer populärt utflycktsalternativ. Man kan shoppa här med, det finns restauranger och man kan bada och fiska från stränder och klippor, mm.

Att utveckla besöksnäringen är lite grand upp till oss själva som bor här.

Att utveckla denna ”besöksnäring” är lite grand upp till oss själva som bor här.

Ett första steg är att se till att de 4000 (2,500+ unika) besökare per vecka som besöker denna hemsida i hopp om att hitta något att köpa, verkligen hittar de företag som finns här.

Tänk som en besökare

Använd google, Googla efter ”mat styrsö”, ”presenter donsö”, ”fisk brännö”, ”rum att hyra södra skärgården” och se vad som händer. Hittar dom dig?

Nästan vilken sökning du än gör kommer styrso.info bland de översta, helt enkelt på grund av sin relevans. Detta är den mest relevanta portalen som finns för Södra Skärgårdes varor och tjänster.

Om du driver ett företag, eller regelbundet gör eller levererar varor eller tjänster här ute i Södra Skärgården, kan du gratis – permanent och på årsbasis – lista dessa verksamheter här på www.styrso.info. Själv varken ”säljer eller levererar” jag någonting, men vill göra det lättare för både bofasta, sommargäster, turister och tillfälliga besökare att hitta allt som finns att köpa, få hjälp med och göra, här ute.

Själv behöver jag till exempel någon som kan laga en blå flakmoppe …

Hur som helst, styrso.info har funnits i fyra år och ligger högt uppe på Google för nästan alla sökningar om varor och tjänster i Södra Skärgården. Bara idag var det över 60 personer som letade efter någonstans att äta på Styrsö och just har 49 personer letat efter samma sak på Brännö bara idag.

Statistiken finns inom parantes ”(xx)” under ”mest läst idag” och siffrorna ovan gäller den 6 augusti 2013. Troligen kommer detta att minska under hösten men vi får se, det vet jag faktiskt inte än …

Man letar efter allt. Framför allt är det adress och öppettider man är ute efter.

Jag vill självklart att denna sidan skall vara så komplett och korrekt som möjligt och rättar och kompletterar gärna 1. adress 2. hemsida 3. telefonnummer och 4. öppettider, som är fel eller saknas för alla verksamheter. Företag eller ej spelar inte mig någon roll, bara varan eller tjänsten är regelbunden och kan levereras när folk hör av sig.

Det räcker fint med ett email till mig på [email protected] så skriver jag in det under respektive ö / tjänst.

Donsö marknad – ett uppskattat evenemang.

En av de många aktiviteterna är en loppis, lördagen den 3 augusti. Området hålls inhägnat med rep tills signalen, ett trycklyftsdrivet signalhorn, ljuder och alla får storma området och om nödvändigt fysiskt sätta sig på sina tilltänkta fynd. Behållningen går till Donsö IS och priserna är i regel mycket måttliga – och fyndchanserna stora.

Personligen kom jag hem med några vinylskivor i utomordentligt gott skick för 5 kr styck och en rolig college-film på DVD från 1990-talet för samma summa. En väl använd dag.

Här är ett trettiotal vimmelbilder från den andra marknadsdagen på Donsö, lördagen den 3 augusti. Bildspelet nedan går av sig självt men du kan också klicka på det och få det på fullskärm.

PausePlayPlayPrev|NextShow thumbnailsHide thumbnailsFullscreen

Bilderna är mitt tack för en trevlig dag.

Program

Fredag 2 aug.

19.00 Bröderna i Sångerna vi minns.

Kända andliga sånger som vi alla kan sjunga med i. Grillen starrtar kl 18.30

Lördag 3 aug.

12.00 Kräfttältet öppnar
Kaffe, fikabröd, godis och kräfttallrikar

13.00 Hamngatan och barnområdet öppnar

14.00 Loppis

16.00 Småstjärnorna

17.00 Vattenlekar
(hamngatan /barnområdet stänger)

19.00 Pop & Rockskolan

20.00 Nyfiken Gul

22.00 Golfbilslotteriet dragning

22.30 Nyfiken Gul

01.00 Hamnfesten stänger

En blogg om Fredagens förmiddag, 2013

Under våren 2003 gjorde studenter och lärare vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet en fallstudie i Göteborgs södra skärgård som gick under namnet ”Livskraft och hållbar utveckling i Göteborgs södra skärgård”. Fallstudien varade i tio veckor och studenterna jobbade som konsulter och lade ned 400 timmar var på arbetet.

Sexton Chalmers-studenter funderade ut tänkbara lösningar på hur skärgården kunde se ut och fungera om tjugo år. Ingenjörer, kulturvetare, samhällsvetare, miljövetare, en arkitekt, en statsvetare och en geovetare delade upp sig i fyra grupper som studerat boende, arbets- och näringsliv, energi, avfall, VA samt transporter.

Inom dessa områden försökte fallstudien ta fram hållbara framtidsutvecklingar för Södra skärgården. I framtidsvarianter beskrevs det hur Södra skärgården möjligtvis kan komma att te sig år 2023. Framtidsvarianterna utvärderades av boende och experter genom en omfattande enkätundersökning och vid utvärderingstillfällen då varianterna presenterades.

Bland annat kom skisserades lösningar där en resa från centrala Göteborg till Saltholmen skulle ta åtta minuter och kosta mellan 15 och 20 kronor, och det utan subventioner. Man ansåg att dessa förbindelser mycket väl kunde byggas vidare ut till öarna.

Det är svårt att se att denna studie satt något som helst avtryck på de trafikregleringar som nu genomför inom Götebors stad. Jämfört med de kollektivtrafiklösningar som diskuterades i denna utredning förefaller det som om de avspärrningar och avgiftsbeläggningar som nu sker, prishöjningar på p-platser, samtidigt som Västtrafik passar på att höja sina priser, görs för att hålla liv i ett olönsamt, feldimensionerat, feltänkt och felbyggt kollektrafiknät, som nu skall stärkas upp ytterligare.

Tänk om, tänk rätt, och gör det fort.

Länk: Chalmers utredning, nu nära tio år gammal men fortfarande aktuell.