Under sensommaren 2013 arrangerade föreningen Brännö Lagård en guidad visning av Känsö. Då Känsö är ett skyddat militärområde kan det bli långt mellan besöken då det behövs speciella tillstånd för att ens gå iland. Här är några bilder från denna visning för alla som inte varit här på ett tag. Vår ytterst kunnige och trevliga guide var Jan Berner. (Klicka på bilderna så får du upp dem i fullformat.)





































Karantänsanläggningens centrala byggnad var själva Pestsjukhuset. Via en tunnel under byggnaden kunde en eventuell insjuknad patien hissas upp direkt ur en båt, in i ett steriliserat rum där kläderna klipptes av och brändes. Patienten tvättades därefter med ättika och flyttades därefter inom 24 timmar in i ännu ett nytt, steriliserat, rum. Ideerna om hygienens betydelse och samband med sjukdomar som praktiserades här var nya och banbrytande.
Känsö är idag en militär utbildningsanläggning
Chefshuset på Känsö, vitmålad fasad mot sjösidan
Chefshusets tympanonfält i träklassicism från 1800-talets början.
I klipphällarna finns grova järnringar infästa för tillägning av fartyg satta i karantän
Batteriet på Känsö fanns för att man skulle visa att man kunde sätta makt bakom orden. De ursprungliga pjäserna är nu borttagna och på platsen ligger några bärgade troligen Ryska kanoner från den förlista före detta Ostindiefararen Louvisa Ulrica.
Chefshusets fasad som vätter mot land, är rödmålad. Varför det gjordes så här är lite oklart men dels var vitt dyrare, så man kan ha velat skryta lite mot sjösidan medan man var ekonomisk, mot land. En annan aspekt är att en vit fasad är lättare att se i mörket, så husets vita fasad tjänade även som ett bra sjömärke vid en tid då varje form av belysning var sällsynt.
Kyrkogården på Känsö är inte bara en idyllisk plats utan här finns verkligen människor begravda.
Kyrkogården på Känsö.
Kyrkogårdsgrinden.
Kyrkogården är omgärdad av en stenmur.
I en sänka på mitten av ön, mellan karantänsanläggningen och en vik vättande mot väster ligger en bit tidigare uppodlad mark som under beredskapstiden hyste en dansbana och som idag används som en fotbollsplan.
Från dansbaneviken skymtar man det gamla lusthuset, byggt för befälens avkoppling och kanske för att på plats kunna avnjuta resultatet av årens odlarmöd.
Lusthuset på Känsö. Även detta har fått sin viktigaste fasad målad i oljefärg medan här, vätter de rödmålade sidorna mot havet.
Dörr och fönsterparti på Känsö Lusthus. På klipphällen har stationsföreståndare Jacob Forsell signerat hela naturen, med viss rätt, sedan han låtit plantera över 5,000 träd.
Nyklassicismen avspeglas även på denna fasad. I sak anlade faktiskt Jacob Forsell här en ganska storslagen Brittisk Trädgård med lusthus och allt.
Även IHH ( J. H Hallström) ansåg sig hava viss rätt att signera en annan sten. Det lär finnas fler signaturer inhuggna på andra håll.
Blått hallon. Känsö är något av ett botaniskt paradis som hyser flera sällsynta arter. Här har under årens lopp gjort åtminstone tre botaniska inventeringar.
Matroskasernen
Matsalen sedd från Chefshusets gård. I bakgrunden skymtar stenkällaren.
Parloiren i Känsö hamn. En fullständigt unik byggnad. Den uppfördes för att intagna skulle kunna samtala med gäster utan att karantänen skulle brytas.
Här på den västra sidan gick de intagna in.
Dörren skulle vara stängd så att osund luft inte skulle kunna föras över från de intagnas sida till besökarnas.
Den lilla byggnaden avdelades på mitten av två järngaller med en meters mellanrum. Mellan gallren fanns en ränna där renande svavel kunde hållas brinnande för att rena smittande ämnen. Med tanke på hur obehagligt brinnande svavel luktar, borde detta även ha bidragit till att öka avstånded mellan de samtalande.
Genomo två luckor i de avgränsande järngallren kunde dokument och annat överlämnas genom röken från rännan.
Själva karantänsanläggningen byggdes på rustbäddar tvärsöver en grund vik på öns norra sida.
Rydells krog.
Stenkällaren.
Detalj från stenkällarens vägg. Uppenbarligen hålls dessa ihop av genomgående spännband.
Känsö torn, sett från hamnen.
Nära anläggningen, men på andra sidan av en gammal överfylld grumsbassäng från sillepoken, ligger tunnbindareverkstaden. Byggnaden är öns äldsta och fanns innan karantänsanläggningen kom till.
Tunnbindareverkstaden är öns äldsta byggnad. Tunnorna som gjordes här, var för sill.
Känsö Torn är ett välkänt riktmärke i Södra skärgården och syns på långt håll. Det är en krävande promenad upp till det men utsikten är väl värd ansträngningen.
Torndörren.
Utsikten är belöningen efter den långa klättringen upp till tornet.
Karantänsanläggning sedd från Känsö torn.
Den stora gräsplan som idag finns i anläggningens mitt och där erbjuder skön avkoppling var ursprungligen en grumsbassäng där avfall från sillepokens trankokeri tippades för att inte förorena vattnet - och skrämma bort sillen. Att fylla igen den måste ha varit en av karantänsmästarens allra första åtgärder.












Hur kommer man till känsö
Känsö är militärt skyddsområde i Göteborgs Södra skärgård och kan inte besökas utan speciellt tillstånd och en egen båt. För att komma i närheten åtminstone kan du enklast ta skärgårdsfärjorna från Saltholmen och gå av på Styrsö Tången.
JE